lillcamilla

---

jag läser texten på din blogg, varje dag. och jag tänker ofta tillbaka rebecca. när jag är ledsen så ska jag vara ärlig att du är den första jag vill ringa, men inte vågar. och jag vågar inte för att vi inte har den kontakten vi hade förut. det sårar mig sjukt mycket, för du är det bästa som har hänt mig, prinsessan i mitt liv. jag vill inte ringa dig när jag mår dåligt, eftersom vi nästan aldrig snackar annars. Men du vet nog själv att jag älskar dig mer än ord kan förklarra, du är som en riktigt storasyster, din familj är som min, min familj ser dig som en familjemedlem, men nu när jag är här borta flera mil ifrån dig så inser jag mina misstag, förlåt jag tänker på dig varje dag. jag är en ny person inte den du kände, inte den jag va. rebecca jag måste berätta jag har förändrats jag är inte samma som jag va, jag har mognat till. men jag hatar att se dina tårar på din kind, att veta att jag sårar dig genom att bo här borta. har aldrig velat göra såhär sen dagen jag såg dig. jag vet att vi klarar allting tillsammans. vill inte vara ensam och trösta mig med alkoholen. jag har förändrats nu måste jag bara få oss två nära igen ..
Jag har tänkt om precis som du fått mig göra. bara så du vet står alltid jag öppen för dig, för att du en dag ska komma nära mig igen, det går inte en sekund utan att jag saknar dig. har förändrats med handen på hjärtat jag lovar och jag svär.